Vad är acceptabelt TDS i dricksvatten?

Den acceptabla nivån av totala lösta fasta ämnen (TDS) i dricksvatten varierar beroende på de regler och riktlinjer som olika länder och organisationer fastställer. Däremot har Världshälsoorganisationen (WHO) tillhandahållit riktlinjer för TDS i dricksvatten.

Enligt WHO är den rekommenderade maximala TDS-nivån i dricksvatten 600 milligram per liter (mg/L). Denna nivå anses vara acceptabel och säker för mänsklig konsumtion. Det är dock viktigt att notera att högre TDS-nivåer inte nödvändigtvis indikerar osäkert vatten, eftersom sammansättningen och naturen av de lösta fasta ämnena också spelar en roll för att bestämma vattenkvaliteten.

I vissa fall kan TDS-nivåer över 600 mg/L vara acceptabla om de lösta fasta ämnena huvudsakligen består av ofarliga ämnen som kalcium, magnesium och bikarbonater. Men om TDS är högt på grund av förekomsten av skadliga föroreningar som tungmetaller, organiska föroreningar eller för hög salthalt, kanske vattnet inte är lämpligt att dricka.

Det är också värt att nämna att individer med specifika hälsotillstånd eller känslighet kan kräva strängare TDS-gränser. Till exempel kan personer med njursjukdom eller på en lågnatriumdiet behöva konsumera vatten med lägre TDS-nivåer för att undvika potentiella hälsorisker.

För att säkerställa säkerheten och kvaliteten på dricksvattnet är regelbunden övervakning och testning av TDS-nivåer, tillsammans med andra vattenkvalitetsparametrar, avgörande. Detta kan göras av relevanta myndigheter, vattenleverantörer eller individer som använder hemtestningssatser eller genom att skicka vattenprover till certifierade laboratorier för analys.