Hur fungerar vakuumförpackning?

Vakuumförpackning, även känd som vakuumförsegling, är en metod för att konservera mat genom att ta bort luft från förpackningen innan den försluts. Detta skapar en syrereducerad miljö som hämmar tillväxten av aeroba bakterier, jästsvampar och mögel, som är de primära mikroorganismerna som ansvarar för matförstöring.

Här är en steg-för-steg förklaring av hur vakuumförpackning fungerar:

1. Förberedelser: Maten som ska förpackas rengörs, putsas och portioneras till önskade kvantiteter.

2. Placering: Maten placeras i en plastpåse eller påse med hög barriär gjord av material som polyeten, polypropen eller nylon. Dessa material har låg syrepermeabilitet, vilket hjälper till att upprätthålla vakuumet.

3. Avlägsnande av luft: Den öppna änden av påsen sätts in i en vakuumkammare, som är ansluten till en vakuumpump eller förseglingsmaskin. Vakuumpumpen tar bort luft från kammaren och skapar ett partiellt vakuum.

4. Tätning: När den önskade vakuumnivån har uppnåtts, förseglas påsen med en värmeförsegling, vilket skapar en lufttät och manipuleringssäker försegling. Förseglingsprocessen smälter eller smälter samman påsens material, vilket förhindrar att luft kommer in igen.

5. Märkning och lagring: De vakuumförslutna påsarna är märkta med produktinformation, inklusive förpackningsdatum, och förvaras svalt, torrt eller kylt eller fryst, beroende på typ av mat.

Huvudprinciperna för vakuumförpackning är:

1. Syrgasreduktion: Att ta bort syre från förpackningen minskar tillväxten av aeroba mikroorganismer som kräver syre för att överleva.

2. Fuktkontroll: Vakuumförpackningar hjälper till att bibehålla matens naturliga fukthalt genom att förhindra avdunstning och minska tillväxten av bakterier som trivs i fuktiga miljöer.

3. Barriärskydd: Den lufttäta förseglingen av den vakuumförseglade förpackningen fungerar som en barriär mot yttre faktorer som fukt, syre och föroreningar, vilket förlänger produktens hållbarhet.

Vakuumförpackningar används ofta inom livsmedelsindustrin för att förpacka olika produkter som färskt kött, fågel, fisk, ost, bearbetat kött, kaffe, nötter och torkad frukt. Den har också tillämpningar inom icke-livsmedelsområden som läkemedel, elektronik och medicinska förnödenheter.